Ett av de tekniska områden som har utvecklats mest i modern tid, och haft störst betydelse för hur människor lever sina liv, är inomhusbelysningen. När den först kom handlade det om gasbelysning, som under 1800-talet var den etablerade formen av gatubelysning och även användes inomhus i viss mån. Människor levde dock större delen av sina liv efter solen – när det blev mörkt ute, begränsades möjligheten till aktivitet markant.
I slutet av 1800-talet, närmare bestämt på 1870-talet, gjorde dock elektriciteten sitt intåg i Sverige i form av de första demonstrationerna av båglampor och glödlampor. Det första elverket i Sverige var det privatägda Elektriska AB, som var verksamt i Göteborg och grundades år 1884. Det var dock i huvudsak butiker och restauranger som hade elektrisk inomhusbelysning, och systemet med likström gjorde att effekten var mycket begränsad, på grund av den stora överföringsförlusten i ledningarna; man kunde bara förse glödlampor med el inom ett närliggande område. Det var inte förrän växelströmmen introducerades som det var möjligt att göra kraftöverföringar över längre sträckor, och försörjningen av elektricitet blev mer stabil.
Det skulle dock ändå dröja flera årtionden innan elektriciteten blev den självklarhet som den är idag. Ännu på 1910- och 1920-talet, när man byggde Stockholms stadshus, ansåg dess arkitekt Ragnar Östberg att elektricitet inte var en pålitlig form av belysning, och gjorde belysningen i stadshuset delvis gasbaserad. Det var inte heller konstigt att denna tveksamhet kvarstod. El användes ju till en början framförallt till belysning (då det knappast fanns några andra elektroniska apparater än), vilket gjorde att elverken direkt konkurrerade med gasverken. Ägarna till gasverken, som hade stort politiskt inflytande, gjorde därför allt de kunde för att fördröja utvecklingen av elverken – och lyckades ofta med det. Det gick dock inte att motverka att gasbelysning var utdöende i all evighet, och under den första halvan av 1900-talet anlades många vattenkraftverk längs med Sveriges älvar. Dessa blev början till den dominans som elen skulle få på energimarknaden, och den revolution som elektriciteten skulle få på människors livsstil.
Idag fortsätter belysningen att utvecklas på andra sätt, till exempel genom att glödlamporna blir allt mer energisnåla, görs mer effektiva eller utformas på ett sätt som gör att de tar upp liten plats. Ett exempel på det sistnämnda är LED-lampan Dallas, som är en av de tunnaste på marknaden. Framtiden får utvisa på vilka fler sätt inomhusbelysningen kommer att utvecklas.
